Kära dagbok,
Sen lördagkväll, dan före dan före dopparedan. Pappa Blomster drar handbromsen i backen framför Les Bouillets, lägenhetsstugan vi ska tillbringa 2007 ars jul och nyår i. Detta efter att ha velat omkring en stund i Lausanne, en stund i Sion och en stund inne på Migros där mamma ville handla basvaror. Det är alltså med en trött glädje vi upptäcker att nyckeln vi hämtat på restaurangen passar till dörr nummer 2. Mycket trevlig stuga. Mycket trevlig utsikt (som vi iofs inte fick upplev förrän morgonen därpå). Mycket trevlig nattamat: tysk fläskfilé med svensk kantarellsas. Mumma!
Sen söndagsmorgon. Havregrynsfrukosten blir början på en riktig slappardag. Man ser inte skymten av den hilmelundska julstressen. Ingen far som fernissar golv, ingen mor som lägger in sill. Den obligatoriska traditionen med julskinkekoket och påföljande julskinkemackan blev vi dock inte utan. Tur.
Julafton! Ut i backen. Solen strålar, snön ligger vit. Lunchen bestar av soppa och sandwich i backen(!) Helt klart premiär för mig, men jag överlevde. Och julbordet fick vi. Senare. Liksom klappar och Kalle. En riktigt God Jul blev det trots allt.
Träningsverk och juldagens ofrånkomliga trötthet till trots. Ut i backen bar vi oss av. Vi var inte ensamma. Men i strålande sol med vita vidder omkring glömmer man lätt alla bekymmer. Och visst är det sa mycket härligare att slappa i soffan efter en dag utomhus?
Det blev lutfisk på annandagen iar. Alla traditioner går inte att halla. Vitt, slajmit och gott. Men det räcker att äta det två gånger om aret.
Torsdag kom familjen Jäggi (med släkt) på besök. En grupp på 13 personer. En dag i backen. Och efteråt var jag glad att detta bara var under en dag. Vi åker dit. Ni åker dit. Oui, non, ja, d'accord, okey, attends, vänta! Phu.
Ingen mellandagsrea iar. Efter skidåkningen fredag hamnade jag och mor i Veysonnaz kyrka där det var julkonsert. Tänka sej! Vi kände igen nästan alla sånger
Lördag tog familjen Blomster en paus fran allt vad skidåkning heter. Särskilt pappa var nöjd med det kan jag tänka mej. Ett besök i den vackra staden Sion. Lite shopping - till mina bröders missbelatenhet. Och hämtade av treakusin och gudbarn Ida, som skulle fira in nyåret med oss.
Idag, söndag, bestämde vi oss för att skida hela vägen till Verbier. Det såg hemskt lätt ut på pistkartan. Det var inte sa hemskt lätt i verkligheten. Dock kan man ända inte skylla kartan för att visa fel utan DIMMAN! Ett tag verkade det som att den näst sista dagen pa ar 2007, skulle bli den sista dagen i vara liv. Men tillslut famlade vi oss fram till svensknästet. Tillbaka kom vi ocksa. Och tro det eller ej, inga missöden à la Stig Helmer Olsson. Nyarsafton. Skidåkning En riktig brakmiddag pa kvällen med Schweizisk ostfondue bl.a. Ett hejdundrande fyrverkeri utanför. Och TP-spel på kvällen. Gott nytt ar!
På grund av vissa naturliga syndrom à la dagen-efter-nyarsafton blev det ingen skidåkning utför denna dag. Men jag och Anders tog en tur med vara langa skidor. Av längdakningssparen fanns dock mer att önska . I övrigt förgylldes arets första dag med solande och bokläsande på balkongen. Magnifique!
Onsdag - en sorgens dag. Avsked är aldrig roliga. Särskilt inte när det handlar om Farväl för drygt sex manader. Tur var väl det att tre varma kramar av tre härliga barn mötte mej "hemma" i Suchy.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar