Nagra tankar kring fenomenet Städning

Numera är jag en person väl införstadd med begrepp som dammsugning, golvtorkning, damning, fönsterputsning, diskning, upplockning. Listan kan göras lang. Ta därför del av nagra sma gratistips fran Hygienteknikern Hanna:

• Städning är som lördagsgodis, det absolut bästa är att ta allt pa en dag. Pa sa sätt slipper man hamna i en "ond cirkel", antingen med städning varje dag - eller uppskjutning till nästa dag, varje dag. Själv har jag just avslutat veckans städning och kan lugnt luta mej tillbaka. Tyvärr haller huset sig rent och snyggt endast fram till lunch. Da kommer barnen hem fran skolan. Ibland är aupairjobbet otacksamt...


• Se till att damsugarpasen inte är full. Det finns inget värre än damsugare som inte suger. Men a andra sidan sa finns haller inget härligare än att höra smattret av skrot som försvinner in i maskinen. Jag gissar att halva Noémies pärlförrad och de flesta av Nicolas legogubbar strukit med pa grund av min hemliga last.


• Arbeta systematiskt, kör samma veva varje vecka. Har man rutiner och vanor gar det fortare. Psykiskt ialla fall.


• Skaffa inte svart golv i köket. Orsaken säger nog sig självt.


• Minimera antalet prydnadsaker och möbler för att ocksa minimera dammet. Detta är nagot grannen inte riktigt fattat. Och hos henne städar jag en gang per vecka.


• Fönstertvättning. Bara att höra ordet gör att man vill ga och gömma sig. Fönstertvättning i familjen Jäggis hus och du har ett starkt psyke om du inte svimmar. Ok, visst är det modernt och snyggt med stora fönster. Men, tänk pa aupairen!


• La musicà! ABBA pa tyska är ett hett tips. Schweizisk joddelmusik ocksa. (Pa sa sätt startar man ju gärna damsugaen för att slippa höra eländet).


• Slutligen, Tänk positivt! Vad fint det kommer bli när jag är färdig. Ge dej nagon belöning, känn dej duktig, sätt dej och hall tummarna för att barnen tar av skorna direkt när de kommer innanför dörren.

Julkort från Strasbourg

Strasbourg, en manad innan jul. Ljusslingor, granar, pynt, isbana, tomtar, änglar, jinglebells, glühwein, brända mandlar och rostade kastanjer. Staden Strasborg är julen i ett nötskal. Två dagar här och en normal person har nästan fatt sin beskärda del. Nästan. För oss andra är detta en mycket god start på det underbara som komma skall.

Frågan återstår dock, varför dricks inte glögg här? Traditionen fick brytas i ar, den första glöggmuggen hos Stellan på Hönekullen, sista helgen i november på Hajoms hembygdsförenings julmarknad. Jag måste till IKEA och införskaffa. Snarast.

Den svenska matkonsten, del tva: Köttbullarna

Skrivterapi, har ni hört talas om det? För att stilla mina svenska smaklökar där jag sitter på den Schweiziska slätten, kommer här nu ett nytt avsnitt i serien om Svea rikes spis.

Igår ställde jag mej och rullade. Det skulle bli små svenska läckerbitar. Ok, det ska sägas direkt: det är inte endast Sverige som äter dessa. Antagligen är det inte ens vi som är uppfinnarna bakom. (Talade med en finska som hävdade att köttbullarna var deras(!)) Men iallafall, som ordspråket lyder: Blott Sverige svenska köttbullar har, och det är ju sant. Till hjälp (?) hade jag min trogna följeslagare Noémie. Motvilligt i början (köttet såg ju sa äckligt ut, trots att det hade favvofärgen rosa), men senare visade det sig (till min förtret, erkänner jag), att hon rullade bättre än mej. Nåväl, som med all mat måste äkta köttbullar tillverkas, först och främst med kärlek i sinnet, sa jag log åt flickan och fortsatte rulla. Hon tröttnade snart och jag fick smeten för mej själv. Och stekningen. Och det må jag säga, det är en liten konst. För att underlätta: stek först i ugn och därefter i pannan för att fa en fin, brun yta. På detta sätt blir bullarna verkliga bullar och inga järpar, klossar eller köttfärsröror. Dessutom minskas osutvecklingen i köket patagligt... Pa svenskt traditionellt sätt är Köttbullar oslagbara tillsammans med potatis, brunsas och lingon. Den rätten är förövrigt den schweiziska IKEA-restaurangens mest poulära. Sa tillagade även jag rätten igar, till vissas förtjusning men till andras förfäring (som vanligt var flickorna i familjen skeptiska, medan gossarna åt med stor aptit). Hur som helst, köttbullar kommer nog ända att bli ett stående inslag på matsedlen hemma hos familjen Jäggi under detta ar, mest för min egen skull kanske... Men mamma, jag far inte till dem lika bra och lika goda som dina!

Fotnot: Undrar ni varifran alla a med prickar kommer? Jag har upptäckt stavningskontrollen! Äntligen.

Summan av kardemumman

Fredagen den 16 november. Utan större svarigheter har barnen kommit iväg till skolan. Ok, visst hade Noémie som vanligt lite svart med att bestämma sig för vilka kläder och jag fick upprepa ganska manga ganger att det är MINUS-grader ute och inte sommarvärme. Men tillslut kunde jag vinka a henne vid trappa upp till skolan "bonne journée!"

Ok, en del av dagen skulle jag ägna at bakning. Fika skulle det bli, till skolbarnen pa kyrkans barntimmar efter skolan. Det blev till slut hela dagen. Vilse bland byttor och vispar, mjölpasar och kokosflingor. Och mitt upp i allt detta skulle lunchen fixas till fyra hungriga familjemedlemmar. Stekos upp över öronen och visst jag där star ju en deg och jäser. Och glömde jag att hälla i vaniljsockret? Nä, nu tjuter klockan, kan det redan vara färdigt i ungen? "Ja, Laurianne, maten är snart klar!" Naväl. Sagan slutade i allafall väl. Och vid 16 fanns ett antal mjuka kakor, en hög med kanelbullar och ett fat chokladbullar pa bänken i det Jäggiska köket. Alla barnen + pappa Christian blev mätta och sa levde de lyckliga...

Nu är det jul igen(?)

När fotot tas skriver vi 8 november 2007. Mer än en och en halv manad kvar till jul och ända full fräs pa belyningen i Lausanne.

Simma lungt.

Jag besökte Yverdons nyrenoverade badhus häromdagen. Vad blev resultatet? En bula i pannan, en nakenchock, kallsupar, en upptäckt att det finns mer att önska till denna plats och att Kaskad egentligen är ganska bra.
Svullet huvud far man av skapen i omklädningsrummen. De har formen av uppocknedpavända (ett ord?) L...
Antingen är det sa att folket här i landet inte har nagra problem att visa sig "toute nu", eller sa är man ohygienisk. Duscharna är nämligen avgränsade med endast en liten, genomskinlig vägg och därför tvingas man välja: nakenchock eller bakterier i vattnet (för visst är det väl därför badhusen därhemma sa noga poängterar att man ska tvätta sig noga innan?). Jag försökte med en kompromiss vilket resluterade i blickar fran de övriga simmarna och simmerskorna.
Väl i vattnet gäller det att slass för sin plats. Atskilliga kallsupar alltsa. Varför? Bassängen är liten och människorna manga - en ekvation som inte gar jättebra ihop.

Efter avslutad simtur gäller samma problem som innan. Duschen. Ja vad gör man. Jo man "klorar av sej" hemma.

Om det nu inte vore för allt daligt, sa skulle Yverdons simhall vara väldigt bra. Och jag vänjer väl mej. Har ju trots allt införskaffat ett klippkort.

Rättelse.

TACK Lars-Göran för upplysningen om att Markbladet faktiskt finna att läsa pa nätet. Du har förgyllt min dag!

För er som är lika "efter" som jag:

http://www.markbladet.se/ --> Klicka pa killen med tidningen.

Summan av dagarna med V

Jag har en kompis. Victoria. Och hon har varit här. Fem hela dagar. Underbart!
Hon fick uppleva Schwiez i ett nötskal.
Vi fann att:

• lyckan är stor över att aterse en kär vän.
• Genève är en vacker stad, men inte för den som är hungrig. Vad finns alla restauranger?
• varma kastanjer är gott (Hanna)/inte gott (Victoria).
• dimman är ett alldeles för vanligt fenomen här i landet. Vilket inte riktigt klaffar, da det är utsikterna som detta land i mangt och mycket vinner pa.
• Lausanne har rejäla uppförsbackar, men god varm choklad pa Starbuck's.
• vägarna är hemskat smala och hemskt kurviga och hemskt branta här i landet. Vad är bäst mantro: välja att krocka med mötande, eller köra ut över kanten?
• den schweiziska osten är gudomlig.
• den schweiziska osten är mindre bra som födoämne i stora mängder (detta märktes efter en lunch i Gruyère, följt av en fondue hemma hos Jäggis).
• Elle och Amelia fortfarande fungerar finfint som kvällslektyr (vi har alltsa ine tröttnat efter tre ars studier av dem pa Marks Gymnasies bibliotek).
• Hajoms Bygdegard firar 80 ar. Tack Markbladet för den upplysningen. (Och tack Ingela som skickade med dotten ett nummer av denna fantastiska tiding, som tyvärr inte gar att läsas pa internet).
• tiden gar otroligt fort.
• avsked är otroligt jobbiga (men enligt ovanstaende sa lär det ju ga snabbt till vi ses igen!)