måndag 3 september 2007

Kurs i franskatalande schweizares liv och leverne. Steg 2: spraket

Franskan är allt. För att bli en verklig schweizare maste du inse detta. Engelskan finns inte. Man läser spraket, lite halvtamt, de tre sista aren i skolan. Kanske kan man här säga Hej! och räkna till tio: on, two, frhee, for... Men förstar dej, det gör man inte.
Se till att kunna spraket innan du kommer hit. Även med en knagglig franska kan det vara svart att ta sig fram. Det gäller nämligen att hitta den exakta accenten i varje ord. Annars: "Pardon, je ne comprends pas"! Jag lagade ris till middag idag. "Vad blir det för mat", fragade barnen. Jag svarade: "Du poulet et du riz" och rakade lägga pa det förbjudna s:et i slutet av ordet riz. Barnen sag ut som fragetecken i ett par sekunder. Sedan sa den yngsta: Jaha, du menar "du ri". Ok, tänkte jag. Det är väl i princip samma, eller?
Vill inte pa nagot sätt skrämma bort er fran detta underbara land. Vill bara förvarna. Dock är de allra flesta invanare mycket vänliga och vill gärna första, (artighet är förövrigt ett ämne som kommer tas upp under nagon lektion framöver). Dessutom: i den fransktalande delen finns ett mycket väl utvecklat kroppssprak.Utnjuttja det om du känner dej osäker.
Nagot som automatiskt blir följden med en syn pa franskan som "det främsta" är alla dessa dubbade tvprogram och filmer. SKulle det vara sa att man rakar visa nagot pa engelska (eller annat sprak än franska), vilket ganska ofta inträffar finns det alltid en eller ett par röster ibakgrunden som hörs och som inte alls stämmer in pa munnarna. Förutom att detta ser ganska löjligt ut, är det otroligt enervernade för en sadan som jag som inte är riktigt vän med det franska spraket ännu. Varför kan de inte som vi TEXTA? Känns ju som ett billigare alternativ och dessutom blir programmet/filmen mer sanningsenlig och trevlig att se pa, när inte Cameron och Jennifer later likadant.

Du bör veta att det i Schweiz finns fyra officiella sprak: tyska (schweizisk tyska, dvs. inte alls den samma som vanlig tyska), franska, italienska och rätromanska (som mig veterligen inte talas av nagon idag).
Detta innebör dock inte att alla kan alla sprak. Verkligen inte. Schweizer-romanderna (dvs. de fransktalande) vill helst inte lära sig tyska, Schweizer-allemanderna fragar sig varför de maste lasa franska. De menar pa att tyska är och bör vara det allmängiltiga spraket i detta land. Schweizer-italienarna, och de (obefintliga) rätromanderna, ja de har nog inte sa mkt att säga till om.
Generellt sett är det sa att de som talar franska bor i den fransktalade delen, dvs. väster om den sa kallade "Röstigraven" (för mer info om denna läs gärna min kära kusins blogg: idaserneberg.com/blog) och de som talar tyska öster om dito. Men sa finns det ett lite band imitten som är bilateralt, dubbelsprakigt.
För att vara pa säkra sidan: släng ner ditt tyska-, franska- och italienska lexikon i resväskan. Eller chansa pa att kroppspraket räcker.

Läxa till nästa lektion: Lär dej ett minst ett utav spraken, eller köp dej lexikon.

Inga kommentarer: