- De är inte långsinta (överhuvud taget det allra bästa med de allra flesta barn.)
- De uppskattar mej (särskilt när jag tillåter dem se TV och slippa kokta grönsaker) och det mesta jag hittar på (dock inte lek ute i regnet, men gärna gökotta fann jag igår).
- De ger mej pengar. Japp.
- De ger mej omväxlande saker att göra under dagarna. (Ok, ibland hade det varit skönt att slippa leka häst, men tanken på att städa dagarna i ända är outhärdlig).
- De är fulla av energi. Och de smittar av sig. För det mesta på rätt sätt. Men ibland också på det motsatta tyvärr.
- De är mina! Nästan. Och just det där "nästan" är jag hemskt glad för.
fredag 2 maj 2008
Därför gillar jag barnen Jäggi.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar