Att stiga upp tidigt för en helg med skidåkning och Anja-support i Crans Montana (VS), efter en rejäl magsjuka är bara tokstollar som skulle få för sej att göra. Jag är antagligen lite tokstollig. (Det tyckte i allafall min kära mamma som suckade i luren: "HannaPyttipanna, du måste ta hand om dej när du är sjuk".) Och jag erkänner, lördagen blev inte en kanondag. Kraften i benen var inte som den borde och då backarna dessutom var isiga och sorbéiga om vartannat...ja ni fattar, ingen skön-skidakning direkt.
På kvällen blev det kurering på dortoiret (läs: det cigarett-osande vindsloftet) till campingägarens underbara partymusik pa bottenvaningen - lyhört till tusen var det dessutom.
Nåväl, till söndagen var jag åter fit for fight! Och tur var väl det, för idag skulle det hejas! Det var vi - sex svenska aupairer och en massa Schweizare i solen i malfallan nedanför Piste Nationale. Ocksa Anja förstas. Helt klart måste det ha varit tack vare oss att hon ä n t l i g e n tog hem en seger! Vilken känsla alltså, när hon vinkade till oss efter segeråket. Helt klart värt dagens halsont. Helt klart! "Det var en go stämning vid malet", berättade hon för reportrarna. Ja, varsågod Anja - vi offrade allt för dej!
Tips: Vi du höra vart hejande och se vara glada miner? Gå in på svt.se och kolla in inslagen ifrån gardagens VC-tävling i Crans Montana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar